Var kreatör måste ta ställning, medvetet eller omedvetet i frågan om form och innehålls relation. När jag nu sitter och skriver på ett scenmanus ligger denna relation som en slöja över allt arbete. För mig har detta formulerats om till en fråga: - Hur skapar jag en form som lyfter fram innehållet?
Denna fråga är också ett sätt att bekänna färg, jag delar inte synen som presenterades av de ryska formalisterna att innehållet är form. Istället delar jag synen som Terry Eagleton ger i Marxism and literary criticism att form och innehåll i praktiken inte går att separera men väl i teorin. Denna syn går att spåra bak till Hegel som påstår att "every definite content determines a form suitable to it"(översättare okänd). För min egen del har detta resulterat i att jag medvetet försökt sträva efter att få en form på pjäsen som lyfter fram berättelsen. En inspiration vid för detta har varit den svenska fotografen och bildteoretikern Göran Segeholm som driver tesen att en neutralform kräver ett laddat innehåll och att en laddad form kräver ett neutral innehåll. Nu gäller detta förvisso främst fotografins område men om man översätter det till dramatikskrivande så går det att göra en väldigt förenklad variant där en laddad berättelse kräver en enklare form och en enklare berättelse kan fungera i en laddad form. Jag är själv inte riktigt övertygad om denna formel och tycker snarare att det inte går att påverka innehållet utan att påverka formen och vice versa men om man ser till vissa institutionsteaterar som försöker få gamla klassiker intressanta genom att ge dom en modernare form (läs form som nutidsmarkörer och ett uppbrytande av det aristoteliska berättandet) så verkar det ju som om det finns de som faktiskt använder sig utav denna formel. Som sagt så är jag själv väldigt ambivalent gentemot relationen mellan form och innehåll men jag kommer att skriva lite mer och sen försöka utveckla tankarna kring detta inom de närmsta dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar