TTP-samtal

Igår anordnade studenterna vid Teaterns Teori och Praktik, samma utbildning som jag gått, en samtalskväll på Teaterhögskolan i Malmö där temat för kvällen var smörgåsbordsteater. Panelen bestod av representanter ifrån Malmö Operan, Malmö Stadsteater, Helsingborgs Stadsteater, Teaterhögskolan i Malmö och Teater Weimar. Riktlinjerna för kvällen var följande:

• Smörgåsbordsteatern – viljan att attrahera så brett som möjligt med en bred repertoar.
• Kulturpolitiska linjer och mål, hur påverkar de repertoaren?
• Den konstnärliga friheten?
• Framtidens visioner?

Ett fantastiskt bra initiativ från TTParna, för ett blomstrande teaterklimat behövs det föras ett kontinuerligt samtal mellan utövare, publik och akademiker. Det hela var mycket bra uppstyrt och modererat, dock är det beklagligt att diskussionerna aldrig går på djupet utan hela tiden mynnar ut i en relativism och försvar utav den egna verksamheten. Detta gäller inte bara för gårdagens samtal utan för merparten av de scenkonstsamtal jag deltagit i. Varför är vi så rädda för att verkligen gräva i en fråga och ta tydlig ställning?

De uppsatta riktlinjerna för samtalet kom alla att belysas, så även klassikerfrågan. Varför spelar vi egentligen klassiker? Dock kom vi inte längre än så, de enda som egentligen vågade ta verklig ställning var Malmö Operan som föga förvånande positionerade sig mot det kulturkonservativa. Dock tog de ställning, en viktig markering i sammanhanget. Vi har alla ett ansvar för att föra ett gott scenkonstsamtal som kan berika och utveckla scenkonsten. Till nästa samtalstillfälle önskar jag att fler vågar gå på djupet i dessa väldigt viktiga frågor och stå upp för sin teatersyn.

Tack till TTP för en mycket väl genomförd samtalskväll. Ser fram emot fler!