http://www.dn.se/kultur-noje/scen/manga-britter-vill-spela-dickens-i-stockholm
måndag 27 augusti 2012
måndag 13 augusti 2012
Myten om det tidlösa
En komplimang som man ofta ger
litteratur är den är tidlös. Men är tidslöshet eftersträvansvärt eller ens
möjligt? I dagarna läste jag Fjodor Dostojevskijs novell En liten hjälte ifrån 1849 som säkert av några skulle refereras
till som tidlös men vars styrka istället är dess vittnesbörd om en specifik tid
och ett specifikt tankeparadigm.
Låt mig summera En lite hjälte för de som inte haft
tillfälle att läsa den. Novellen utspelar sig på ett ryskt lantgods där en snart
elvaårig pojke tillbringar sommaren hos sin släkting som lever på godset i en extrem
överklassmiljö bestående utav fester på kvällarna och allehanda små utflykter
och tidsfördriv på dagarna. I denna miljö blir den unga pojken förälskad i en
ung kvinna som är gift med en någon slags rysk ståndsperson men kvinnan har samtidigt
en affär med en annan man. Den unga pojken iakttar allt detta och hamnar till
slut mitt i det och läsaren får se rakt genom den ryska överklassens polerade
fasad med ett barns oförstående blick.
Varför är då detta ingen tidlös
berättelse? Är inte kärlek, svek och hemligheter tidlösa ämnen? Kanske inte? Människor
blir fortfarande förälskade och svikna men på helt andra grunder och premisser
än för etthundra sextiotre år sedan. Till exempel skulle det vara väldigt
anmärkningsvärt om en elvaåring såg på sin älskade som att:
Det finns kvinnor som är likt sjuksystrar i livet.
Inför dessa behöver man ingenting dölja, åtminstone inget av det som är sjukt
och sårat i själen. Den som lider kan djärvt och hoppfullt gå till dem utan att
bli en belastning, då få av oss vet hur mycket av gränslös kärlek, medkänsla
och total förlåtelse som kan rymmas i en kvinnas hjärta. /…/ De skräms varken
av sårets djup eller varbildning, eller stanken: var och en som söker deras
hjälp blir mött med värdighet /…/ (s.16f.)
Om en elvaåring idag haft en
liknande formulering utav sin förälskelse så hade man förmodligen funnit grava
skäl till oro. Detta är absolut ingen allmänmänsklig kärlek, detta är
artonhundratalets borgliga kärlek mellan man och kvinna (no homo). En kärlek
som tydligt lutar sig mot Mariabilden, Jesu moder som smörjer den korsfästes
fötter. Kvinnan finns till för att uppfylla och avlasta mannen. Kanske inte
riktigt så som vi vill att våra elvaåringar definierar kärlek. När berättelsens
huvudperson ska beskriva sin älskades laga make blir denna make ”svartsjuk som
en turk” men är ändå ”en modern europé med en provkarta av nya idéer” (s.20.).
I vårt tidevarv bör det dock vara klarlagt att turkar inte är mer svartsjuka än
andra och att det moderna Europa inte längre kan räkna sig som det modernas
självklara epicentrum.
Dock lär försvare av tidlöshet
kontra med att de exempel jag gett endast är små lösryckta fragment som inte
säger något om de stora känslornas bästföredatum. Vidare lär de påstå att
människor alltid har varit människor och de stora känslorna (kärlek, hat, lust,
etc) är oförändrade. Att människor alltid har haft känslor stämmer säkert men
att dessa känslor är frikopplade från sitt historiska sammanhang är en ren
lögn. Det citaten ovan visar är att känslor är en produkt av sitt historiska
sammanhang och inte en autonom kraft i sig själv. En novell som En liten hjälte kan bara skrivas under
artonhundratalet. Det är då de borgliga värderingarna kan rättfärdiga en liten
överklasspojke att handla ridderligt, ädelt och gentlemannamässigt mot sin
förälskelse som han delat in i en speciell kategori av kvinnor. Tidigare och
senare än artonhundratalet så hade det rått helt andra förutsättningar för hans
handlande.
Ändå finns det de som kommer
invända att det tidlösa ligger i att en ung pojke blir kär i en äldre kvinna.
För det första har det säkerligen inte varit möjligt att bli förälskad i en
äldre kvinna under alla tider. Lika lite som en förälskelse mellan olikfärgade
eller samkönade skulle ansetts som legitima under specifika historiska
perioder. Dessutom är det helt för grova kriterier för tidlöshet om en känsla
kan räcka för att betraktas som tidslöst. Då hör allting till det tidlösa. Så det
tidlösa är en myt, allt är historiskt och kulturellt specifikt. Även detta
påstående… Tyvärr används termen tidlös väldigt ofta när en recensent eller
annan vill beskriva teman som är väldigt vanligt förekommande. Många
kanoniserade böcker är istället väldigt historiskt specifika. Tänk bara på verk
som Vredens druvor, Krig och Fred, Buddenbrocks etc.
För övrigt kan jag rekommendera
förlaget Bakhålls utgåva av En liten
hjälte med ett bra efterord utav Bengt Samuelson.
söndag 12 augusti 2012
Namedropping
Idag blev vi omnämnda i Svenska Dagbladet av Jörgen Dahlqvist från Teatr Weimar som är med och producerar Gatekeepers of Sweden i höst. Kul! Mer info kommer snart, så länge kan ni läsa SvD notisen här: http://www.svd.se/kultur/teatr-weimar-satsar-pa-nya-konstnarer_7417196.svd?noMobileRedirect=true
Kolla även Teatr Weimars sida här:
http://www.teatrweimar.se/
Kolla även Teatr Weimars sida här:
http://www.teatrweimar.se/
lördag 11 augusti 2012
Meyerhold och den biomekaniska teatern
Filmen visar två skådespelare som praktiserar den ryske teaterregissören och teoretikern Vsevolod Meyerholds biomekaniska teater. Meyerhold hann utföra en hel del under sin relativt korta levnadsbana (1874-1940), bland annat som regissör vid Konstantin Stanislavskis teater innan han anslöt sig till bolsjevikerna vid tiden för revolutionen, vilket ledde till att Meyerhold blev ledare för statens teaterverksamhet. Dock gjorde sig Meyerhold ovän med statsapparaten genom en tydlig hållning mot den socialistiska realismen. Dessvärre ledde denna ståndpunkt till att Meyerhold stämplades som en fiende till staten och var död inom ett år.
Meyerhold får påstås ligga i träda i den svenska teatermyllan. Dock verkar det som Meyerholds teaterteori och estetik fortfarande brukades under 1970 och 80-talen genom bland annat Stockholmsbaserade Teater Schahrazad. Kanske kommer Meyerhold återigen att dammas av såsom skett och sker med bland annat Bertolt Brecht? Tills dess, är det någon som vet något mer om Meyerhold i Sverige?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)